F-35 Lightning II ”Joint Strike Fighter” kommer att gå till militärhistorien som det mest illa genomtänkta, inkompetent konstruerade och stridsineffektiva storskaliga produktionsflygplanet under jetdriftsepoken.
Det är notoriskt underdrivet, förlamande bräckligt och dödligt underbeväpnat, skriver William Schryver.
Dess underhållskrav är så betungande att de gör det till en nettoskuld i samband med en större luftkampanj mot en jämnårig motståndare. För varje timmes flygning krävs minst 20 timmars underhåll, inklusive frekventa motorbyten eftersom dess svaga kraftverk i princip steker sig självt efter några timmars högbelastningsförhållanden.
Med full vapen- och bränslelast kämpar F-35 för att uppnå Mach 1-hastigheter.
Dess interna vapenfack kan endast bära FYRA enheter.
Färre än 450 av alla typer har levererats till den amerikanska militären (~300 F-35A till US Air Force; ~100 F-35B till US Marine Corps; ~30 F-35C till US Navy).
”Full Mission Capable”-nivåer i fredstid: F-35A: ~35%; F-35B: ~15%; F-35C: ~30%.
Detta innebär att hela den globala amerikanska flygflottan skulle kunna avfyra färre än 130 F-35-plan vid varje given tidpunkt. Under högintensiva konfliktförhållanden skulle andelen ”full mission capable” sannolikt halveras eller mer efter bara en enda stridsutflygning.
I samband med en luftkampanj mot Ryssland i Östeuropa måste man också förstå att USA helt enkelt inte har tillräcklig baserings- och underhållskapacitet i regionen. För att tillgodose de logistiska behoven hos en större flygflotta i krig skulle det vara nödvändigt att flytta motsvarande ett halvt dussin fullt bemannade och utrustade Hill Air Force-baser till närheten av slagfältet – detta är naturligtvis en omöjlighet.
Så de som talar om att USA skulle förödmjuka ryssarna med en överväldigande ”5:e generationens luftmakt” är bara löjligt nonsens. Verkligheten är att varje amerikansk luftkampanj mot Ryssland nästan uteslutande skulle utkämpas med decennier gamla4:e generationens plattformar som ställs mot det bästa ryska luftförsvaret i sin klass och ett avsevärt uppgraderat ryskt flygvapen som skulle vara fler och bättre än de amerikanska flygplanen i området.
Och de flygplan som överlevde det inledande stridsuppdraget skulle upptäcka att deras baser hade sprängts i bitar i deras frånvaro.
Som jag har skrivit vid flera tillfällen under de senaste åren: USA skulle inte kunna vinna ett utomeuropeiskt krig i en icke-tillåtande miljö mot en jämbördig motståndare – allra minst mot ryssarna. Det skulle vara en logistisk kraftprojektionsutmaning långt bortom den amerikanska militärens nuvarande kapacitet.
