Efter eldupphöret kan Hamas återigen ta kontroll över de civila angelägenheterna i Gaza och gradvis återuppbygga sin militära styrka. Koalitionen kring Netanyahu står nu på randen till kollaps i Israel.
Israel och Hamas har nått en överenskommelse som bör leda till att kriget i Gazaremsan upphör och att gisslan och palestinska fångar släpps. Genomförandet av gisslanavtalet ska inledas i början av nästa vecka. Båda sidor har intresse av att vapenvilan upprätthålls i sex veckor och att 33 personer i gisslan friges i utbyte mot mer än 1.200 palestinska fångar. Det verkliga testet kommer att komma i den andra fasen. Det handlar om frisläppandet av den andra gruppen israelisk gisslan, levande eller död, efter det att det israeliska tillbakadragandet från Gazaremsan har slutförts, skriver Armin Schmitt.
Trump skrev på sin sociala plattform Truth på onsdagskvällen att det ”historiska” avtalet endast möjliggjordes av hans seger i presidentvalet. USA:s avgående president Joe Biden hävdar dock också att han spelat en viktig roll i förverkligandet av avtalet.
Nyhetsbyrån Reuters rapporterade på onsdagskvällen att Israel också gradvis skulle dra tillbaka sina trupper från Phidadelphi-korridoren, gränsen mellan Gazaremsan och Egypten. Däremot hade Israels premiärminister Benjamin Netanyahus kansli kort dessförinnan hävdat att Hamas, tack vare Netanyahus envishet, i sista stund hade gett upp sina krav på att ändra reglerna för utplaceringen av israeliska trupper i Philadelphiakorridoren.
Premiärminister Benjamin Netanyahu var under lång tid inte intresserad av detta avtal. Kontrollen över den så kallade Philadelphiakorridoren vid Gazaremsan och gränsen mot Egypten framställdes som ett evigt säkerhetsimperativ för Israel. Det faktum att Netanyahu har frångått denna princip efter påtryckningar från Trump visar premiärministerns svaga ställning i den rådande oron i Israel. Det finns också planer på att IDF ska lämna Netzarim-korridoren i mitten av Gazaremsan.
Den viktigaste faktorn som har drivit Netanyahu under en längre tid är hans politiska överlevnad. Hans arrogans och fokus på korruptionsrättegången bidrog bl.a. till Hamas-attacken den 7 oktober. Hans prestation har inte förbättrats nämnvärt under hela kriget. Om Netanyahu hade brytt sig om att förhandla med Gulfstaterna och USA om diplomatiska lösningar efter Hamas kanske den israeliska militären inte hade varit fast i Gaza i onödan de senaste månaderna.
Hamas har nu bättre förutsättningar att ta kontroll över de civila angelägenheterna i Gaza och gradvis återuppbygga sin militära styrka. Den israeliska allmänheten kommer att bli förvånad när de får veta vilka eftergifter som krävdes under förhandlingarna av den som vill gå till historien som Israels försvarare. För Israel innebär avtalet att man ger upp kontrollen inte bara över Philadelphi-korridoren utan även över Netzarim-korridoren. Den judiska staten förlorar därmed också möjligheten att effektivt övervaka återvändandet av mer än en miljon civila palestinier till norra Gazaremsan. Netanyahu gick också med på att tillåta inresa för 600 lastbilar med humanitärt bistånd per dag, 100 fler än det dagliga genomsnittet före kriget.
USA:s utrikesminister Antony Blinken sade på onsdagen att Hamas nu hade rekryterat nästan lika många stridande som man förlorat till följd av de israeliska attackerna. Dessa uttalanden understryker USA:s skepsis mot de långsiktiga utsikterna för de israeliska ansträngningarna att upplösa gruppen efter attackerna den 7 oktober 2023.
I Israel måste premiärminister Benjamin Netanyahu fortfarande få igenom avtalet i sitt kabinett, där de mer radikala ministrarna fortfarande motsätter sig ett slut på kriget. Han kommer nästan säkert att vinna omröstningen, men hans regering kan kollapsa som en följd av detta.
