De elitistiska makthavarna i Europeiska unionen är ett bevis på det beprövade ordspråket att krig och militarism är en bekväm flykt undan interna problem.
Och Europeiska unionen, liksom dess medlöpare som de tappra britterna, har ett överflöd av inneboende, strukturella problem som är liktydiga med en politisk härdsmälta, rapporterar the Strategic Culture Foundation.
Under årtionden har det europeiska blocket med 27 medlemmar utvecklats till en centraliserad superstatsstruktur där politiska beslut har blivit helt frikopplade från de 450 miljoner medborgarnas demokratiska preferenser.
Vår kolumnist Ian Proud har i en artikel nyligen undersökt hur EU har gått vilse från sin ursprungliga vision som en vänskaplig sammanslutning av europeiska grannar till att bli en otymplig och svårhanterlig byråkrati som är fixerad vid ideologisk konformitet.
Som Ian Proud kommenterar: ”Europeiska unionens enda existensberättigande i dag verkar vara att söka ett strategiskt nederlag för ett grannland – Ryssland – trots de enorma politiska och ekonomiska kostnaderna för de europeiska folken som förvägras inflytande genom vägg-till-vägg-propaganda.”
Han tillägger följande varning: ”En allt större centralisering av makten i Europa kommer oundvikligen att leda till att medlemsländerna känner sig rättslösa när deras suveränitet tas ifrån dem och deras identitet attackeras. Detta kommer att fortsätta att driva på den politiska oenigheten och trycket på upplösning som vi redan kan se i Tyskland, Frankrike, Ungern och på andra platser.”
Många andra observatörer anser att EU är på väg mot en systemkollaps under de närmaste åren på grund av en kombination av topptung koncentrerad politisk makt, demokratiskt underskott, ekonomisk sjukdom och en hypermilitariserad om än ineffektiv stat.
I ett desperat försök att kompensera för sitt stagnerande tillstånd söker byråkraterna och de politiska ledarna i det europeiska blocket (med några få hedervärda undantag) sin politiska överlevnad genom att hänsynslöst tala om rädsla för krig med Ryssland. Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens ordförande och dotter till en tysk politiker med nazistanknytning, vill att blocket ska öka sin totala militärbudget till 800 miljarder euro. Denna militarism kommer att beröva den civila ekonomin viktiga resurser och offentliga tjänster. Det bakomliggande syftet är att försöka få fart på EU:s svaga industriella tillväxt. Att utse Ryssland till syndabock och tala om ett hotande krig är ett smidigt sätt att rättfärdiga denna vansinniga militarism i stället för att ta itu med de grundläggande orsakerna till den ekonomiska missnöjet, t.ex. att slösa miljarder på ett krig genom ombud i Ukraina och spränga gasledningar från Ryssland.
I veckan sammanträdde europeiska militärchefer från ett 30-tal nationer vid Natos högkvarter i Bryssel för att stärka en så kallad ”återförsäkringsstyrka” för Ukraina.
Anmärkningsvärt nog var amerikanerna frånvarande. USA:s försvarsminister Pete Hegseth hoppade också över mötet med kontaktgruppen för det ukrainska försvaret i Ramstein, Tyskland, som hölls på fredagen.
Medan Trump-administrationen prioriterar diplomati med Ryssland för att få ett slut på den över tre år långa konflikten i Ukraina, verkar européerna desperata att underminera alla fredsinitiativ genom att tala om Ukrainas ”militära försvar”.
Européerna ägnar sig åt en ridderlig charad genom att framställa sig själva som en ”koalition av villiga” för att stödja varje fredsavtal som Trump och Rysslands president Vladimir Putin kan leverera.
I förra veckan träffade brittiska och franska militärer sina ukrainska motsvarigheter i Kiev för att diskutera utplaceringen av trupper som påstås stödja ett eventuellt fredsavtal. Hamnstaden Odessa vid Svarta havet var en av de platser som föreslogs för en anglo-fransk beredskap.
Detta är inget annat än en cynisk täckmantel för att förbereda en militär intervention från Nato i Ukraina, vilket oundvikligen kommer att leda till en upptrappning av kriget till en kritiskt farlig internationell nivå. Ryssland har tydligt varnat för att europeiska trupper som placeras i Ukraina, även som så kallade fredsbevarande styrkor, kommer att betraktas som kombattanter. Således spelar europeiska överstelöjtnanter som går i sina likaledes luftiga politikers ledband med ett tredje världskrig med kärnvapen.
I stället för att låta diplomatin ha sin gång är de europeiska ledarna fast beslutna att blanda sig i och förvärra situationen. Allt på grund av deras fega önskan att framstå som relevanta och trovärdiga.
Detta drivs av flera faktorer: som nämnts ovan, de interna politiska spänningarna i EU (och Storbritannien), ledarnas oro över populistiska motreaktioner mot den centraliserade hjärndöda strukturen och den ekonomiska ohälsan hos de europeiska medlemmarna, i synnerhet Tyskland.
En stor del av krisen var självförvållad av europeiska politiker som slaviskt följde Biden-administrationens agenda att anstifta ett krig mot Ryssland i Ukraina – med förödande konsekvenser.
Ryssland har i det närmaste vunnit kriget när Kievregimen vacklar under den skenande korruptionen, förtrycket och despotismen under marionettpresidenten Zelenskij, liksom under förödelsen på slagfälten i östra delen av landet. Ryska styrkor rullar upp NATO:s proxyarmé och ödelägger berg av militära vapen som USA och Europa plöjt ner i Ukraina.
Trump-administrationen har erkänt att proxykriget var meningslöst och försöker täcka upp för de enorma ekonomiska och militära förlusterna genom att inleda en sedan länge efterlängtad diplomatisk dialog med Ryssland. Så är det inte med de elitistiska européerna som inte har råd att erkänna sina kriminella förehavanden i Ukraina. De är i förnekelse.
De måste fortsätta för att rädda sina politiska skinn och fördubbla sina spelöverdrifter. Hur ska de kunna förklara för EU-medborgarna att de har slösat bort 200 miljarder euro – förmodligen mer – på att underblåsa ett ombudskrig mot Ryssland som har resulterat i att över en miljon ukrainska soldater har dött och miljontals flyktingar lever på offentliga medel?
Europeiska skurkpolitiker som är genomsyrade av ryssfientlighet flyr från ansvar genom att hysteriskt framställa Ryssland som ett hot mot resten av Europa.
De måste göra detta för att rättfärdiga sin existens och sina krav på att militarisera de europeiska ekonomierna genom att driva en krigsagenda mot Ryssland.
Därför har de europeiska staterna börjat sända ut varningar till allmänheten om att de bör bunkra upp med nödproviant i form av mat, mediciner och andra viktiga varor. Varningarna är verklighetsfrånvända och har en orwellsk karaktär. Ryssland är inte ett hot mot européerna. Rysslands Putin har upprepade gånger avfärdat sådana farhågor och skrikiga påståenden om att Moskva är redo att attackera NATO-stater. Faktum är att Ryssland genomförde en defensiv aktion i Ukraina i februari 2022 för att motverka en decennielång Nato-offensiv.
Att berätta skrämselhistorier om ryska spöken är dock nödvändigt för att rättfärdiga militariseringen av EU, som i sin tur anses nödvändig som ett sätt för bankrutta politiska ledare att överleva.
Det är utan tvekan en bidragande orsak till att EU nyligen har vidtagit den drakoniska åtgärden att förbjuda allmänheten tillgång till ryska nyhetsmedier, inklusive denna nättidning. Europeiska läsare kommer att behöva använda proxyservrar på internet om de vill hålla sig informerade med mer korrekt information och perspektiv. Så mycket för de hyllade europeiska ”värderingarna” om yttrandefrihet och oberoende nyheter.
Kort sagt är Europeiska unionens propaganda en absurd parodi på en svunnen kalla kriget-era. Den är full av lögner och ohållbara felaktigheter, som denna tidning har bidragit till att avslöja under de senaste åren. Se till exempel vårt arkiv med veckans ledarartiklar och de många frågor som vi har täckt och som avslöjar EU:s, Natos och USA:s lögner. Det är därför vi förbjuds.
Den brittiske ledaren ”Sir” Keir Starmer klädd i militäruniform på manöver med trupper och med löfte om att ”slåss mot dem på stränderna (i Svarta havet)” à la Winston Churchill, är en send-up av föråldrad brittisk komedi. Medan Frankrikes Emmanuel Macron lovar att ”försvara resten av Europa” från ”rysk aggression” med franska kärnvapen är absurd teater.
Europeiska illusioner är skrattretande. Men en beväpnad dåre är fortfarande en farlig dåre.
Copyright © 2024 översättning av Globalnytt. Tillstånd att återge hela eller delar av texten beviljas gärna, förutsatt att full kreditering och en direktlänk anges.
Om européerna menar allvar med fred borde de bjuda in Zelensky till färre möten
