Vilken skillnad en dag gör. I gårdagens Financial Times informerades läsarna om den röda matta som rullades ut för Vladimir Putin vid hans olika stopp i och omkring den nordkoreanska huvudstaden under hans två dagar långa vistelse där. De talade om de ryska folksånger som lokala artister framförde till Putins ära. De nämnde att olika avtal mellan stater hade undertecknats, men sade nästan ingenting om innehållet, skriver Gilbert Doctorow.
I dag har FT valt ett helt annat förhållningssätt till Putins besök i en artikel med rubriken ”Japan och Sydkorea slår larm om militärpakt mellan Putin och Kim”. Se och häpna, Seoul har läst texten i det omfattande strategiska partnerskap som Nordkorea utfärdade och upptäckt att det innehåller: ”ett löfte om att utan dröjsmål använda ’alla medel som står till dess förfogande’ för att ge ’militärt och annat stöd’ i händelse av att någon av undertecknarna invaderas eller befinner sig i krigstillstånd”.
FT fortsätter med att citera det sydkoreanska utrikesministeriets beklagande av det strategiska partnerskapet: ”…samarbetet mellan Ryssland och Nordkorea ’bör inte underminera regional fred och stabilitet’.” Seoul varnar för att ”deras samarbete kring militär teknologi skulle strida mot resolutioner från FN:s säkerhetsråd”.
Dessa resolutioner ska för övrigt förnyas inom en inte alltför avlägsen framtid, och Putin har från Pyongyang sagt att Ryssland kommer att lägga in sitt veto mot alla förlängningar.
Faktum är att detta skällande från sydkoreanerna är frustrerat av själva oklarheten i ordalydelsen i både texterna och i Putins muntliga kommentarer efter undertecknandet och vid ett möte med ryska journalister före hans avresa till Vietnam.
En sak är säker: avtalet mellan Ryssland och Nordkorea är inte bara en transaktion, det är en verklig allians, den första och enda som Ryssland har just nu.
Vilken typ av militärt stöd kommer parterna att ge varandra i händelse av en aggressionshandling? Vilken typ av militärtekniskt samarbete har parterna i åtanke?
Kommer Ryssland till exempel att förse Nordkorea med ICBM som kan nå hela Förenta staterna, vilket vissa amerikanska experter tror? Eller sträcker Ryssland bara ut sitt kärnvapenparaply över Nordkorea, med löfte om att förgöra alla angripare? Kommer Ryssland att förse Nordkorea med sina hypersoniska missiler som kan sänka fartyg, vilket skulle kunna vara mycket användbart om denna eller någon annan framtida amerikansk president skickar en hangarfartygsstyrka till Koreas kust för att hota Pyongyang med omedelbar förintelse, som Trump en gång gjorde?
Omvänt, vad kan och kommer Nordkorea att göra för att hjälpa till om Ryssland förklarar att en aggressionshandling har begåtts mot landet av Nato mitt under Ukrainakonflikten? Gårdagskvällens upplaga av den auktoritativa ryska talkshowen The Great Game, som modererades av dumaledamoten och Kremlkännaren Vyacheslav Nikonov, gav en spännande inblick i vad personer nära Putin tänker i detta avseende.
Under en tid har Rysslands pratmakare spekulerat i möjligheterna att värva en del av Nordkoreas miljonarmé för att hjälpa sina styrkor i markkriget i Ukraina. Nu, under villkoren för den nyligen undertecknade militäralliansen med Pyongyang, säger samma ryssar att om NATO-styrkor går in i Ukraina för att ansluta sig till kampen mot dem, som Emmanuel Macron har uppmanat, så kan Ryssland bjuda in 50 000 eller fler nordkoreaner att hjälpa till för deras sak. Dessutom noterar de att nordkoreanerna har några mycket imponerande artilleripjäser att ta med sig till striden.
Om den sortens prat på rysk TV ignoreras av militärattachén på den amerikanska ambassaden i Moskva skulle jag bli mycket förvånad.
Avslutningsvis vill jag nämna att den uppståndelse som Seoul har väckt över den rysk-nordkoreanska militäralliansen var ämnet för en 10-minutersintervju som jag gav till Irans Press TV i morse.
