I slutändan är kriget i Ukraina inte bara ett krig mot en psykopatisk Nato-proxy. Det är mot det västerländska systemet för global dominans och dess NATO-krigsmaskin.
De gränsöverskridande terroristattackerna mot Kursk- och Belgorodregionerna i Ryska federationen denna vecka understryker att Ryssland måste likvidera Natos regim i Ukraina, rapporterar Strategic Culture Foundation.
Förenta staterna och Europeiska unionen – som sponsrar den nazistförhärligande Kievregimen och dess illegitime självutnämnde president Vladimir Zelenskij – talar cyniskt om ”Ukrainas rätt till självförsvar” när de stöder denna veckas mordiska angrepp.
Detta är en skamlig ursäkt för ren och skär terrorism. Attackerna riktade sig mot civila i Kursk och Belgorod. Flerfamiljshus besköts och familjer som flydde i bilar besköts och dödades. Även ambulanser och sjukvårdare som evakuerade de sårade attackerades dödligt. USA och EU använder samma avskyvärda, dubbelsidiga retorik om självförsvar som de använder för Israels folkmordsvåld i Gaza.
Det finns ingen motsvarighet – som USA och EU skamligt nog påstår – till Rysslands pågående särskilda militära operation som inleddes i februari 2022. Västmakterna hävdar att Ryssland är angriparen när fakta är att Moskva vidtog åtgärder som svar på den årslånga Nato-stödda aggressionen mot den etniskt ryska befolkningen i tidigare östra Ukraina. De ryska styrkorna har gjort allt för att undvika civila dödsoffer. Det är delvis därför som denna konflikt har dragit ut på tiden så länge eftersom de ryska styrkorna inte utan vidare attackerar ukrainska städer i amerikansk stil med chock och utplåning.
Så är det inte med Kievregimen och dess nazistiska paramilitärer som har gjort det till en barbarisk specialitet att avsiktligt döda ryska civila. Den terroristiska logiken beskrevs öppet i veckan av Zelenskijs medhjälpare som fräckt sade att syftet med attackerna i Kursk och Belgorod var att ”ingjuta rädsla i den ryska befolkningen” för att destabilisera den ryska regeringen. Detta är definitionen av terrorism.
De gränsöverskridande attackerna inleddes på tisdagen med upp till 1.000 ukrainska soldater utrustade med pansarfordon och stridsvagnar från USA och NATO. Det fanns också rapporter om Nato-utbildade georgiska legosoldater som var inblandade i offensiven. Man kan också vara säker på att det var amerikanska, brittiska, polska, baltiska och andra Nato-specialstyrkor som ledde operationerna.
Det har tidigare förekommit gränsöverskridanden, men denna vecka inträffade det största och mest beslutsamma hittills. Efter tre dagars intensiva strider hävdade det ryska försvarsministeriet att den ukrainska offensiven hade slagits tillbaka efter att angriparna hade lidit stora förluster.
Till och med i västerländska medier kommenterades den strategiska meningslösheten i den ukrainska offensiven. Det verkar som om Kievregimens ledning kastade ut sina män i ännu ett köttkvarnsliknande självmordsuppdrag.
Den starka misstanken är att detta var ett desperat tärningskast av Zelensky-kabalen och dess NATO-hanterare för att få internationella rubriker och hålla kriget igång. Efter 30 månaders konflikt står Kievregimen inför en militär kollaps. Den har slut på manskap och använder sig av bottenskrapet av dåligt utbildade och demoraliserade värnpliktiga.
Ryssland har obestridligen kontroll över det huvudsakliga slagfältet i Donbassregionen, som nu är en del av Ryska federationen. Det ursprungliga målet med den särskilda militära operationen var att säkra historiska ryska territorier. Det har till stor del uppnåtts. Men det andra målet, att avnazifiera Ukraina, kvarstår.
Rysslands president Vladimir Putin lade i juni fram villkoren för ett slut på fientligheterna, vilket innebar att nya ryska territorier skulle accepteras, liksom Ukrainas framtida neutralitet, varvid ett föreslaget medlemskap i NATO-blocket inte skulle tillåtas. Putin antydde också att villkoren skulle ändras (det vill säga försämras för NATO-sidan) allteftersom tiden gick beroende på situationen på slagfältet och Kiev-regimens bristande efterlevnad.
Med tanke på Kiev-regimens och dess Nato-stödjares oförbätterliga tendens att fortsätta med aggressionen har Ryssland rätt att revidera sina villkor för att utkräva ett högre pris för en eventuell kapitulation.
Efter illdåden i Kursk och Belgorod i veckan kommenterade Dmitrij Medvedev, en högt uppsatt medlem av Rysslands nationella säkerhetsråd, Moskvas långsiktiga militära mål och sade ”Detta är inte längre en operation för att återta vårt land och straffa nazisterna… Vi ska bara sluta när vi anser att det är lämpligt.”
Det innebär förmodligen att gå hela vägen för att krossa Natos riksregim, en regim som tog makten illegalt 2014 genom en CIA-orkestrerad statskupp mot en vald president.
Trots västmedias förvrängningar är Ukraina bara en artificiell stat vars så kallade självständighet 1991 var ett arv från sovjettiden i form av gerrymandering och territoriell kohandel. Ryssland har rättmätiga historiska anspråk på Odessa, staden som grundades av Katarina den stora, Charkov, Nikolajev och Kiev, på samma sätt som man har anspråk på Krim, Donbass, Cherson och Zaporozyhe.
Kievregimens och dess imperialistiska beskyddares medfödda förräderi gör dem ”oförmögna att ingå avtal”. Förräderiet och bedrägeriet kring fredsavtalet i Minsk (2015) och förkastandet av NATO:s löften om icke-expansion efter det kalla kriget visar att alla fördrag som kan härledas är värdelösa.
Kievregimens terroristkaraktär och dess ideologiska rötter i samarbetet med nazisternas Tredje riket i utrotningen av slaviska folk och det USA-ledda NATO-blockets systematiska krigshetsande från början av det kalla kriget efter 1945 visar att ett modus vivendi är omöjligt. Idén om ryska territorier som lever fredligt sida vid sida med ett ukrainskt rumprike är ogenomförbar.
Så länge som en giftig enhet av ukrainsk fascism finns kvar och upprätthålls genom Natos beskydd kommer det alltid att finnas ett nationellt säkerhetshot mot Ryssland. Historien om Sovjetunionens besegrande av Nazityskland bara för att denna fiende sedan skulle återuppstå av västimperialismen med resterna av ukrainska fascister visar att sjukdomen måste utrotas.
Ukraina har oturen att utses till spjutspetsen för en USA-ledd imperialistisk konfrontation mot Ryssland. Den terrorism som släpptes lös efter kuppen 2014 mot etniska ryssar har bara spridit sig som metastaser. Attacker mot ryska civila på ryskt förkrigsterritorium, missiler riktade mot civila på stränder, kärnkraftverk och spridning av terrorismens tentakler till afrikanska länder som är vänligt inställda till Ryssland, vilket de senaste attackerna i Mali har visat – allt detta vittnar om det enda sättet att hantera Kievregimen.
Den måste besegras helt och hållet. Dess ledare är banditer med ryskt blod på sina händer. Ryssland måste krossa denna kriminella enhet en gång för alla – och göra det ukrainska folket en enorm tjänst genom att likvidera denna parasitiska tyranni som påtvingats dem av västvärldens imperialistiska herrar. Ukrainska män gömmer sig eller flyr i massor från regimen för att undkomma tvångsrekrytering – och en säker död i frontlinjen.
I slutändan är kriget i Ukraina inte bara ett krig mot en psykopatisk NATO-proxy. Det är mot det västerländska systemet för global dominans och dess NATO-krigsmaskin. Historien visar att en förhandlad avspänning bara är en språngbräda för mer aggression längre fram på vägen. Västmakterna inkuberade nazistviruset och släppte lös dess muterade stam i Ukraina.
Det är inte bara nazistviruset i Kiev som måste utrotas. Det måste också i slutändan den västimperialistiska sjukdom som är dess stamfader.
Rysslands territorium är platsen för en historisk, världsförändrande konfrontation. Denna konfrontation går hela vägen tillbaka till de heroiska striderna i Donbass, Krim och Kursk mot Wehrmacht 1943-44 och kulminerar i den nuvarande striden mot NATO. Efter att Ryssland slutligen har vunnit detta avgörande slag får det aldrig upprepas. Det innebär ett slutgiltigt nederlag för den västimperialism som tidigare skapade Nazityskland och dagens USA-ledda Nato.
