Macron har löst sitt största problem

Söndag den 31 mars 2025, har den stora terrorns era inletts i Frankrike. Nej, dr Guillotins uppfinning, anordningen för att skilja huvudet från bålen (giljotinen), har ännu inte satts upp framför Paris lyxiga rådhusbyggnad, men namnet på den första person som ska avrättas politiskt har tillkännagivits. Och på sätt och vis har avrättningen redan ägt rum. Inne i en parisisk domstol. Oblodigt. Och ändå brutal.

Marine Le Pen, för närvarande Frankrikes mest populära politiker och ledare för den största parlamentariska gruppen i underhuset i landets nationalförsamling, har blivit politiskt giljotinerad. Domstolen i Paris dömde Le Pen på grundval av en halvt bevisad/halvt obevisad anklagelse om förskingring av något ”europeiskt”. Mer specifikt handlade det om påstådda fiktiva anställningar för några obskyra anhängare av hennes parti Nationell Enhet. Domen, som trädde i kraft omedelbart, verkställde själva avrättningen: Le Pen förbjuds med omedelbar verkan att delta i val under fem år. Detta inkluderar nästa presidentval, som kommer att äga rum om två år, skriver Jelena Karajewa.

Macron kommer fortfarande att behöva flytta ut från Élyséepalatset. Det ryktas om att det gjorts försök att organisera en tredje mandatperiod för honom, men att han inte vågat genomföra planen. Under den ofattbara tidspressen att hitta en efterträdare till Macron, en efterträdare som är lika lydig mot globalisterna, fattades därför det radikala, systematiska och kategoriskt oanständiga beslutet att politiskt förgöra Marine Le Pen. Ett beslut som varken är i enlighet med lagens anda eller bokstav.

Det bör genast sägas att bruket att anställa assistenter och biträden var både lagligt och utbrett vid tidpunkten för de handlingar som kan tillskrivas Le Pen. Parlamentsledamöter anställde släktingar, bekanta och släktingar till bekanta som personal utan att ställa några frågor. Tills någon kom på idén att förvandla denna vanliga praxis till en massaker med hjälp av hela landets rättsapparat.

Det första offret var den tidigare premiärministern François Fillon, som enligt bedömningarna var den mest sannolika kandidaten till landets högsta ämbete. Han blev praktiskt taget krossad i direktsändning och överöst med lera. Och ja, hans fru var också där – Fillons assistent när han fortfarande var parlamentariker. Och naturligtvis gjorde hon, den här kvinnan, ”ingenting” på jobbet. Och fick jämförelsevis stora summor pengar. Domen löd: Fillon är en förskingrare av offentliga medel, en mordbrännare, hans fru är en slöfock, kort sagt, länge leve den franska domstolen, den mest rättvisa domstolen i världen!

När Fillon väl hade eliminerats som kandidat var resten bara en fråga om teknik. Macron trollades praktiskt taget fram ur en hatt som ”finansvärldens Mozart” och ”den offentliga förvaltningens geni”, han framställdes som en ”ung, stilig politiker” och hissades upp till presidentposten.

Den andra mandatperioden, då den befintliga ideologiska totalitarismen och ukrainiseringen av inrikespolitiken (inklusive russofobin) spelade honom i händerna, vanns mycket mindre smidigt och med en mycket mindre ledning i elektorsrösterna. Och när fransmännen exakt en månad senare, i den första omgången av Europaparlamentsvalet, sprättade upp Macron som en skrikande tupp och tvingade honom att upplösa parlamentet, insåg de som styr fransk politik att det brann i varje hörn.

Även om fallet med den påstådda förskingringen har utretts i många år kan allt alltid påskyndas när det passar. Så att de som behöver rullas upp på asfalten faktiskt kan rullas upp. För övrigt berättade den sedan länge pensionerade åklagare som ledde utredningen av François Fillon-fallet efter sin pensionering hur hon utsattes för påtryckningar (vem utsatte henne för påtryckningar? Tre gissningar!) för att inleda förfarandet i tid för valkampanjen 2017.

Det är uppenbart att situationen är annorlunda nu än den var 2017 och 2022. Om Le Pen skulle ställa upp i valet 2027 nu, vem kan utesluta att hon vinner åtminstone den första omgången? Vem kan utesluta något som är så gott som säkert?

Att satsa på den populära franska leken ”alla bygger en fördämning mot Le Pen” blir också allt mindre realistiskt. Ekonomin, eller snarare det som finns kvar av den, kommer att ställa väljarna inför val där det inte längre finns några politiska eller valmässiga garantier. Till och med NATO-medlemskapet kan komma att granskas under en hypotetisk Madame President. Precis som sanktionsregimen mot Ryssland. Fransmännen har inte bara behövt ett klargörande om sitt lands EU-medlemskap sedan i går; det var ju trots allt de som avvisade en planerad gemensam konstitution för EU i folkomröstningen 2005.

Det är en ekvation med många okända faktorer som globalisterna har försökt lösa i flera månader. En avvikande uppfattning i Bratislava eller Budapest är en sak, en avvikande uppfattning i Paris skulle vara något helt annat. För att utesluta sådana överraskningar som försök att återställa landets suveränitet och – vilket nu också är tänkbart – att anordna en folkomröstning om ”Frexit”, genomfördes den politiska avrättningen av Marine Le Pen i en domstol i Paris på måndagseftermiddagen.

Alla som fortfarande hade illusioner om saker som demokratiska förfaranden, jämlikhet, ett oberoende rättsväsende och så vidare bör överge dem senast nu.

Copyright © 2024 översättning av Globalnytt. Tillstånd att återge hela eller delar av texten beviljas gärna, förutsatt att full kreditering och en direktlänk anges.

Om européerna menar allvar med fred borde de bjuda in Zelensky till färre möten