Den västliga och sydkoreanska propagandan om ”nordkoreansk kanonmat” är uppenbarligen inte alls sann. Ukrainska frontlinjetrupper rapporterar att de är utmärkt tränade soldater med hög stridsmoral. De skulle hellre ta livet av sig än att bli tillfångatagna. De skulle också framgångsrikt skjuta ner drönare med handeldvapen.
Ett anmärkningsvärt kapitel i kriget i Ukraina utspelar sig i den snötäckta gränsregionen Kursk. Det som den sydkoreanska underrättelsetjänsten avfärdar som ”oerfaren kanonmat” visar sig vara en militär överraskning vid frontlinjen: nordkoreanska krigare som opererar med skrämmande effektivitet och kompromisslös hängivenhet. De nyktra siffrorna talar för sig själva: över 10.000 nordkoreanska soldater stöder nu Putins krigsmaskin. Den sydkoreanska underrättelsetjänsten NIS har redan registrerat 3.000 misslyckanden – varav 300 dödsoffer. Men denna statistik, som ändå inte går att verifiera, berättar bara halva historien, skriver Heinz Steiner.
”Glöm allt du har hört om Wagners legosoldater”, säger den ukrainske frontsoldaten Yuri Bondar från 80:e luftburna brigaden. ”De här nordkoreanerna är av en helt annan kategori.” Det som till en början kan låta som propaganda bekräftas av flera rapporter från frontlinjen. Soldaterna från Pyongyang, som formats av tio års militärtjänstgöring, uppvisar en imponerande expertis i användningen av handeldvapen. I synnerhet deras förmåga att slå ner drönare från himlen förvånar de ukrainska soldaterna.
En ukrainsk löjtnant, som bara identifierades som ”Alex”, beskrev den dramatiska förändringen i stridssituationen för New York Times: ”De är verkligen fixerade vid att förstöra allt i luften.” Ännu mer oroande är deras förakt för döden. Skadade nordkoreaner väljer ofta självmord genom självdetonation, medan deras kamrater stoiskt fortsätter att kämpa. Deras makabra professionalism visar sig också i hur de behandlar sina stupade. ”Kropparna görs systematiskt oigenkännliga”, rapporterar plutonchefen ’Oleksii’. En taktik som gör det nästan omöjligt att identifiera de stupade och som samtidigt försvårar internationell verifiering av den nordkoreanska närvaron.
De ukrainska väpnade styrkorna var tvungna att i grunden revidera sin bedömning av fienden. Det som inledningsvis avfärdades som ytterligare en grupp dåligt tränade hjälptrupper har visat sig vara en mycket effektiv stridsenhet. Av de få nordkoreaner som togs till fånga – endast tre till antalet – överlevde en inte sina skador. Verkligheten vid fronten ger en tydlig bild: Kim Jong Uns ”frivilliga” är inte utbytbara pjäser på Putins schackbräde, utan välutbildade krigare som förändrar den militära dynamiken i regionen på lång sikt. En utveckling som observeras med växande oro både i Kiev och i västvärldens huvudstäder.
