Tack vare USA:s sanktioner inom nanochipsektorn har Peking drivit på forskningen inom denna högteknologiska sektor. Uppenbarligen med framgång. En vismutbaserad transistor som utvecklats av kinesiska forskare kan revolutionera chipdesignen. Det nya nano-chipet påstås vara snabbare och mer energieffektivt än de från Intel och TSMC.
Ekonomiska sanktioner leder sällan till önskat resultat. Ibland kan de till och med ha motsatt effekt mot vad som ursprungligen var tänkt. Medan Ryssland till exempel uppnådde en viss grad av självförsörjning på många områden till följd av den massiva vågen av sanktioner, kunde Kina nyligen rapportera om en enorm teknologisk framgång, skriver Heinz Steiner.
Ett forskarteam från universitetet i Peking förklarade att de hade uppnått ett genombrott inom chiptekniken. Detta kan komma att omforma kapplöpningen om högpresterande datachips. Deras nyutvecklade 2D-transistor är 40 procent snabbare än de senaste 3-nanometers kiselchipen från Intel (USA) och TSMC (Taiwan), som sätter den nuvarande standarden för hög prestanda – samtidigt som den förbrukar 10 procent mindre energi. De presenterade också sina resultat i en artikel som publicerades i ”Nature Materials”.
Forskargruppen, som leds av professor Peng Hailin vid avdelningen för fysikalisk kemi, anser att deras metod innebär ett fundamentalt skifte inom halvledartekniken. ”Om innovation inom chips baserade på befintliga material betraktas som en ’genväg’, så är vår utveckling av transistorer baserade på 2D-material jämförbar med ett ’filbyte’”, säger Peng i ett uttalande. Det är ”den snabbaste och mest effektiva transistorn någonsin”, säger forskarna.
Det kinesiska teamets genombrott är baserat på en vismutbaserad transistor som överträffar de mest avancerade kommersiella chipen från Intel, TSMC, Samsung och Belgian Inter-University Microelectronics Centre. Till skillnad från konventionella kiselbaserade transistorer, som kämpar med miniatyrisering och energieffektivitet i extremt små skalor, erbjuder denna nya design en lösning utan dessa begränsningar.
Det var också USA:s sanktioner mot Kina som ledde fram till denna utveckling, menar forskarna. Man skulle också kunna säga att Washington uppnådde precis motsatsen till vad man egentligen ville. I stället för att bromsa den tekniska utvecklingen i Mittens rike kunde man nu lägga sig i snabbfilen. Denna utveckling är särskilt kritisk i en tid då särskilt kraftfulla och energieffektiva datachips behövs för utvecklingen av artificiell intelligens (AI).
