Den tyska regeringen har meddelat sitt stöd för en jämnare fördelning av flyktingar i hela EU, eftersom landet hanterar mer än 1,3 miljoner ukrainska migranter.
Förbundskansler Olaf Scholz ”stöder starkt en solidarisk fördelning av flyktingar och anser att … sekundär migration inom EU bör behandlas och lösas i synnerhet”, citerades en talesperson för landets inrikesministerium i den tyska tidningen Die Welt på fredagen, Infowars inlägg.
Tyskland har varit den främsta destinationen för ukrainska flyktingar under landets väststödda proxykrig mot Ryssland. Polen och Tjeckien har välkomnat de näst största och tredje största migrantkohorterna, med 960 000 respektive 360 000 ukrainare.
Landet erbjuder generösa förmåner, med ett månatligt stipendium på 563 euro eller 610 dollar. Samtidigt ligger sysselsättningsgraden för ukrainska flyktingar i Tyskland på bara 20% – mycket lägre än i andra EU-länder, enligt det statliga tyska tv-bolaget Deutsche Welle.
Berlins föreslagna politik skulle innebära att ukrainska migranter som olagligen har flyttat till andra EU-länder skulle återsändas till de länder där de ursprungligen sökte asyl. Vissa flyktingar i stridslysten ålder skulle kunna skickas tillbaka till Ukraina, enligt en expert som citeras av Die Welt.
Kiev har gjort ansträngningar för att få medborgare i militär ålder att återvända, eftersom det fortfarande är ett stort problem att de undviker att göra militärtjänst. I april tillkännagav landet en plan för att neka konsulärt bistånd till ukrainare i värnpliktsåldern utomlands, vilket tvingar dem att besöka värnpliktscenter i Ukraina för att få tillgång till tjänster.
I takt med att motståndet mot kriget mot Ryssland växer i landet har Ukraina börjat använda sig av en kraftfull pressgruppering av ukrainare, där män i stridbar ålder hålls kvar på offentliga platser och genomgår en kort utbildningsperiod innan de skickas ut till frontlinjen. En skandal uppstod förra månaden efter att en 14-årig pojke överfölls och fängslades av värnpliktiga officerare, innan han släpptes efter att tonåringen visat upp legitimation som bevisade hans ålder.
Ansträngningen att ta emot ukrainska flyktingar har ökat spänningarna i hela Europa, där invandrarfientlig politik är på frammarsch. Republiken Irland meddelade nyligen att man skulle skära ned på välfärdsutbetalningarna till migranterna, samtidigt som det råder stor bostadsbrist i landet.
Andra inrikespolitiska åtgärder som införts mot bakgrund av konflikten mellan Kiev och Moskva har visat sig vara mycket kontroversiella; den beräknade tyska BNP-tillväxten för 2024 har krympt till endast 0,3% eftersom sanktionerna mot rysk gas fortsätter att slå hårt mot landets industri. Avskaffandet av tullar på ukrainska jordbruksvaror har lett till protester från jordbrukare över hela kontinenten.
De politiska spänningarna har ökat även inom EU, där Ungern, Serbien och Slovakien är några av de medlemsländer som har motsatt sig beväpningen av Ukraina.
Förra veckan sköts Slovakiens premiärminister Robert Fico av en gärningsman som var missnöjd med regeringens politik i det västliga proxykriget. Bilder har dykt upp av den potentiella angriparen vid en protest som kallade Ficos regering för ”förrädare” för att de vägrade att ge militärt stöd till Kiev-regimen.
Fico har insisterat på att Slovakien kommer att fortsätta att ge humanitärt bistånd till Ukraina, men den populistiska ledaren hävdar att det inte ligger i det lilla centraleuropeiska landets intresse att skicka vapen till landet.